Verktyg för nulägesanalys av vårdkedja efter suicidförsök. Förstudie och design av prototyp för pilottest.
Bakgrund
Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg. De styr, stödjer och utvecklar hälso- och sjukvården och socialtjänsten bland annat genom att ta fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik samt göra uppföljningar och utvärderingar.
2020 fick Socialstyrelsen i uppdrag från regeringen att utarbeta en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet med det övergripande målet att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada.
Som vårdskada räknas "lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården".
Årligen dör omkring 1 200 personer av suicid (självmord) i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstänkt självmord, men där avsikten inte kunnat styrkas.
De allra flesta som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården dessförinnan. Ibland har även Socialtjänsten också varit kontaktad. Därför behöver personalen i de verksamheterna känna till vad vad som kan utlösa att någon tar sitt liv och hur man kan förebygga suicid.
Då personer som tar sitt liv har ofta många olika kontakter med vården innebär det större krav på samordning mellan olika aktörer för att patienten inte ska hamna mellan stolarna. Suicidnära personer har dessutom ofta sämre förutsättningar att på egen hand ta kontakter och utföra aktiviteter för att få sina behov tillgodosedda vilket leder till att deras behov av stöd och samordning ökar ytterligare.
Uppdraget Utveckling av prototyp till ett självdiagnostiskt verktyg för att undersöka styrkor och utvecklingsområden i vårdkedjan efter suicidförsök.
Varför
Tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste riskfaktorn för suicid och en sammanhållen och välfungerande vårdkedja för uppföljning och individuellt anpassade vårdinsatser efter ett suicidförsök är därför centralt i suicidpreventivt syfte.
Tidigare suicidförsök är den enskilt starkaste riskfaktorn för suicid och en sammanhållen och välfungerande vårdkedja för uppföljning och individuellt anpassade vårdinsatser efter ett suicidförsök är därför centralt i suicidpreventivt syfte.
Syfte
Syftet med verktyget är att bidra till att upprätthålla en stark vårdkedja så att ingen patient faller mellan stolarna samt säkerställa en sömlös uppföljning som på sikt kan rädda liv.
Syftet med verktyget är att bidra till att upprätthålla en stark vårdkedja så att ingen patient faller mellan stolarna samt säkerställa en sömlös uppföljning som på sikt kan rädda liv.
Primär målgrupp
Verksamhetsledning – organisatorisk nivå i hälso- och sjukvård med ansvar för kvalitet och säkerhet.
Verksamhetsledning – organisatorisk nivå i hälso- och sjukvård med ansvar för kvalitet och säkerhet.
Effektmål
Effektmålen syftar till att på sikt bidra till det övergripande målet att minska antalet suicid
Effektmålen syftar till att på sikt bidra till det övergripande målet att minska antalet suicid
1. Process för självanalys av verksamhetens vårdkedja vid suicidförsök är lätt att följa och resulterar i tydlig handlingsplan prioriterad efter mest effekt/insats.
2. Vårdinsatser som kan ha en suicidförebyggande funktion har ökat samt är samordnade, evidens-baserade och kända i verksamheten.
3. Det är tydligt vilka aktiviteter som kan vara suicidpreventiva.
3. Det är tydligt vilka aktiviteter som kan vara suicidpreventiva.
4. Ökad andel patienter har en sömlös och sammanhållen vårdupplevelse efter suicidförsök.
5. Ökad andel patienter upplever att de är medskapare av sin vård
Så här gick jag till väga
Projektet följde arbetsmodellen Double Diamonds fyra steg – Discover, Define, Develop & Deliver.
Den inledande Discoverfasen var en stor och betydande del av projektet och bestod av framtagning av effektmål, workshop för användarbehov, effektkartläggning, fakta- och forskningsresearch, två enkäter,13 djupintervjuer med egenerfarna av suicidförsök, anhöriga till suicidnära personer, verksamhetsutvecklare, samt experter och forskare inom suicidprevention.
Arbetet gav underlag för patientresan samt flera värdefulla insikter. Bland annat att personalens bemötande hade stor betydelse för patientens möjlighet att uppleva livräddande hopp om att bli bättre. Många patienter upplevde sig stigmatiserade och dåligt bemötta, i flera fall så illa att vården gjorde dem sämre och triggade till nya suicidimpulser.
Det finns tillgänglig forskning och information om suicid, men i många verksamheter finns ett glapp mellan kunskap och praktik. I många psykiatriska verksamheter finns kultur, normer och djupt rotade "sanningar" om hur människor med psykisk ohälsa bör bemötas.
Bland annat finns det föreställningar om att:
"Ger man dem lillfingret så tar de hela handen."
"Vissa patienter är hopplösa."
"Patienter är manipulativa."
"Man måste ha distans"
Bland annat finns det föreställningar om att:
"Ger man dem lillfingret så tar de hela handen."
"Vissa patienter är hopplösa."
"Patienter är manipulativa."
"Man måste ha distans"
Insikt
Insikten om problemet med bemötande var avgörande för nästa fas i arbetsmodellen – Define. Från att fokus på verktyget från början var på att underlätta processen att ta fram en handlingsplan, exempelvis genom funktionalitet i digitalt verktyg skiftade jag till att tyngden på verktyget behöver ligga på att försöka påverka hur vårdaktiviteterna genomförs.
Det ingår inte i Socialstyrelsens uppdrag att styra hur aktiviteter utförs. Men jag försökte påverka huret indirekt genom att:
•Lyfta patientperspektivet och visa på vilka synergier respektive konsekvenser som kan uppstå i patientresan beroende på vårdaktivitet
•Bidra till självreflektion i verksamheten
•Bidra med förståelse varför något ska göras samt ge exempel på hur det kan utföras.
Under Developfasen skapade jag en enkel prototyp bestående av tre delar, patientresa, manual och arbetsdokument.
Leverans – Verktygsprototyp
Prototypen levererades som en minimum value product (MVP) i Excel och pdf-format och testades framgångsrikt under 2024. Speciellt kundresan var en ögonöppnare för verksamheterna och i skrivande stund jobbar Socialstyrelsen med att utveckla ett digitalt kunskapsstöd baserat på dessa. Kunskapsstödet förväntas vara klart i slutet på 2025.
Prototypen levererades som en minimum value product (MVP) i Excel och pdf-format och testades framgångsrikt under 2024. Speciellt kundresan var en ögonöppnare för verksamheterna och i skrivande stund jobbar Socialstyrelsen med att utveckla ett digitalt kunskapsstöd baserat på dessa. Kunskapsstödet förväntas vara klart i slutet på 2025.
•Patientresa för vårdkedja efter suicidförsök med alternativa vägval beroende på vårdens agerande samt för varje steg:
– Vårdens aktiviteter
– Patientens behov och mål
– Citat från förstudien om patienters upplevelser
– Vårdens aktiviteter
– Patientens behov och mål
– Citat från förstudien om patienters upplevelser
•Manual för prototypen innehållande:
– Instruktion, verktygets syfte och användning.
– Information om grundläggande förutsättningar för god och säker vård.
– Information om den suicidala processen.
– Analysstöd för två fokusområden som i discoveryfasen identifierades ha stor inverkan på effektmålen:
1. Aktiv involvering av patient och närstående.
2. Vårdövergångar och uppföljning.
– Definition av vårdens aktiviteter i patientresan samt exempel på hur de kan genomföras.
– Instruktion, verktygets syfte och användning.
– Information om grundläggande förutsättningar för god och säker vård.
– Information om den suicidala processen.
– Analysstöd för två fokusområden som i discoveryfasen identifierades ha stor inverkan på effektmålen:
1. Aktiv involvering av patient och närstående.
2. Vårdövergångar och uppföljning.
– Definition av vårdens aktiviteter i patientresan samt exempel på hur de kan genomföras.
• Arbetsdokument med analysstöd, möjlighet att sätta status på respektive analysfråga samt plats för tillhörande handlingsplan.
• Effektkarta med effektmål, identifierade aktörer samt deras behov för att bidra till effektmålen.
